Konstig

Att jag är lite konstig ibland, erkänner jag utan omsvep. Har oftast kunnat erkänna mina fel och brister, ibland lite för mycket, så självförtroendet fått sig några rejäla törnar.

En av mina egenheter är att jag är ganska duktig på att snoka reda på vad som hänt gamla klass/skolkompisar. Får jag sedan ett telefonnummer eller mejladress så har jag på 2 röda hört av mig till dom. Oftast har det uppskattats, och man bestämmer att ses framöver. När det sen börjar brännas, då fegar jag ur. Av ingen anledning alls egentligen.
Jag kan inte komma fram till varför jag gör så här, för jag vill verkligen träffa mina kompisar och se/höra vad som hänt dem. *kliar huvudet*