Regn, mulet och suurt.

När jag kom ut på Fleminggatan i morse stod regnet som spön i backen. Bussen åkte precis iväg, 5 minuter till nästa... Tyckte det verkade rena löjan att stå där och huka, så jag bestämde mig för att gå väldigt fort till jobbet istället. Såklart regnade det ännu mer under min härliga promenad, humöret sjönk rejält kan jag säga. Jag hade ju inget paraply, och i såna här situationer kan jag nästan mörda för att jag blir så ARGHHH! Naturligtvis hade jag mockajackan på mig, och jag vågar inte tänka på hur den krympt ihop. Vill inte veta. Buhu!
Nåväl, väl på jobbet så var det så trevliga människor att prata med, så det dåliga humöret rann av mig, tack och lov.
Nu sitter jag här med levande ljus,avdentsljustakar, blommor och pepparkakor, och livet känns så fint så. Egentligen är man ruskigt penibel som klagar på ett ynka regn! Det kunde ha varit värre. Torka eller översvämning som i andra länder t ex.